2000-talet vi minns: 2000-2002

Historien formar framtiden. Var spelbranschen �r idag, och vart den �r p� v�g, �r en direkt konsekvens av allt som skett dessf�rinnan. De g�ngna tio �ren har sett giganters uppg�ng och fall, revolutioner som f�r�ndrat v�rt s�tt att se p� tv-spel och satt trender som �n idag pr�glar mediets utveckling. S� f�lj med oss n�r vi minns de milstolpar som f�rt oss dit vi �r idag.

2000
I samma veva som Nintendo stoltserade med hundra miljoner s�lda Game Boy s� lanserades den enda konsol som skulle komma att s�ljas i fler exemplar �n den gr� plastklumpen. Sonys Playstation 2 �r decenniets kanske allra viktigaste konsolakt�r och lever olikt sina samtida konkurrenter kvar �n idag, �ven om dess storhetstid �r �ver. Men lanseringen pl�gades av h�rdvaruproblem och brist p� intressanta titlar och �n s� l�nge k�ndes Dreamcast som den avsev�rt mer sp�nnande konsolen. �r 2000 var ocks� n�r Sega med sitt SegaNet - k�nt som Dreamarena h�r i Sverige - p� allvar f�rde konsolv�rlden ut p� Internet.

Som brukligt under konsolgenerationsskiften var det ocks� ett prominent �r f�r PC som plattform, s�rskilt rollspelsgenren var starkare �n n�gonsin med titlar som Baldur's Gate II, Diablo II och Icewind Dale. Men �rets allra st�rsta och viktigaste spelsl�pp var riktat mot en helt annan publik �n inbitna rollspelsn�rdar, n�r Will Wright efter fem �rs arbete slutligen blev klar med The Sims.

N�rmre hemmaplan var det en annan framtida stors�ljare som ocks� f�rst s�g dagens ljus. Europa Universalis var Paradox Interactives f�rsta internationella sl�pp och med tiden har det blivit v�r n�st b�st s�ljande inhemska spelserie n�gonsin. Tillsammans med Massive Entertainments Ground Control som sl�pptes samma �r och en st�ndigt v�xande Digital Illusions - numera mer k�nda som DICE - b�rjade det s�tta Sverige p� kartan n�r det kom till spelutveckling och branschf�reningen MDTS h�ll den allra f�rsta Dataspelsgalan �r 2000.

2001
Nu bekr�ftades det moderna axiomet att det bara kan finnas tre konkurrerande konsoltillverkare samtidigt. Efter mer �n femton �rs h�rdvaruutveckling bekr�ftade Sega det m�nga haft p� k�nn, att de planerade avveckla Dreamcast och h�danefter fokusera enbart p� spelutveckling. Trots att beslutet r�ddade Sega fr�n trolig konkurs s� blev de inte som m�nga f�rutsp�dde "v�rldens b�sta tredjepartsutvecklare" utan n�r utvecklingsteamen fick brottas med s�v�l ny h�rdvara som moralproblem k�ndes ist�llet mycket av den forna Sega-magin som bortbl�st.

Det var nya utmanaren Microsoft som med sin Xbox fick ta �ver stafettpinnen fr�n Sega. Microsoft var opr�vade i konsolmarknaden och s�v�l kontrollen som konsolen k�ndes stor och klumpig men de hade ett ess i rock�rmen som n�stan p� egen hand r�ddade Microsofts h�rdvarusatsning: Halo. Den f�re detta Macintosh-inriktade skjutaren emottog odelade hyllningar och s�lde som sm�r i solsken. Precis som "Doom clone" var en tidig synonym till f�rstapersonsskjutare s� blev "Halo killer" den heliga graalen f�r samtliga stora sl�pp i genren till konsol, och att den en g�ng PC-dominerade genren nu �r som st�rst p� konsoler kan nog tillskrivas just Halo.

�ven Nintendo sl�ppte sin nya maskin Gamecube detta �r och - br�nda av Nintendo 64 - �vergav f�r f�rsta g�ngen cartridgeformatet. Ingen av dessa apparater n�dde dock vore breddgrader f�rr�n �ret d�rp�, till skillnad fr�n Game Boy Advance. Trots att denna "b�rbara SNES" inte skulle s�lja lika v�l som vare sig sin f�reg�ngare eller eftertr�dare s� var den likt alla Nintendos b�rbara apparater otroligt framg�ngsrik och v�ldigt l�nsam.

Men p� hemmamarknaden fanns det egentligen inget som kunde stoppa Sony. Med titlar som Metal Gear Solid 2, Ico och Devil May Cry hade spelsl�ppen nu kommit ig�ng p� allvar. Men framf�r allt var det tack vare ett spel som skulle visa sig bli lika framg�ngsrikt som kontroversiellt - Grand Theft Auto III.

2002
Med alla konsoler slutligen sl�ppta i samtliga territorier b�rjade ist�llet mjukvarukriget ta fart p� allvar. Nintendo sl�ppte okarakt�ristiskt tv� stortitlar under samma �r, Super Mario Sunshine s�v�l som Samus Arans �terkomst Metroid Prime. Det senare var ett skolboksexempel p� att man inte skall d�ma saker p� f�rhand. Att l�ta en kaosdrabbad amerikansk utvecklare g�ra Nintendos n�st intill heliga rymdtrilogi till en f�rstapersonsskjutare gick inte v�l �ver hos m�nga, men det slutgiltiga resultatet golvade en hel spelv�rld och det �r sv�rt att hitta n�gon som inte gillar Metroid Prime.

M�nga andra namnkunniga spelserier fick ocks� nya installationer, d�ribland Grand Theft Auto - som �terigen skulle toppa alla f�rs�ljningssiffror - Warcraft, Gran Turismo och The Elder Scrolls. Men det var ocks� ett �r f�r nyetableringar - de f�rsta delarna i serier som Kingdom Hearts, Ratchet & Clank och Splinter Cell sl�pptes alla 2002. Det gjorde �ven Battlefield 1942, som n�stan �ver en natt gjorde forna flipper- och bilspelsutvecklarna Digital Illusions till Sveriges st�rsta och mest v�lk�nda spelutvecklare.

Annars var det aff�rstransaktioner som pr�glade �ret. Nintendos trogna andrafiol Rare k�ptes ist�llet upp av konkurrenten Microsoft f�r sm�tt otroliga 375 miljoner dollar och inbitna Nintendo-anh�ngare v�rlden �ver fick illa kvickt b�rja inta st�ndpunkten att "Goldeneye inte var s� bra trots allt". Mindre omv�lvande, men mer lokalt, var Vivendi Universals f�rv�rv av svenska Massive Entertainment. Den allra st�rsta skr�llen var dock n�r rivalerna Enix och Square avsl�jade att de avs�g att g� samman. Tillsammans stod de tv� f�r en �verv�ldigande majoritet av den japanska rollspelsf�rs�ljningen och enade verkade de oslagbara p� den rollspels�lskande hemmamarknaden.