Pok�mon Pearl

Knappast ett spel som var t�nkt att n�stla sig in i min samling DS-lir, men efter starkt enerverande lovord fr�n alla h�ll och kanter blev trycket f�r stort och nu sitter jag h�r och samlar monster f�r f�rsta g�ngen i mitt liv. Trevligt �r det ocks�.

Enkelt f�rklarat �r Pok�mon Diamond/Pearl ett RPG med starkt fokus p� strider, men till skillnad fr�n andra RPGn kan man f�nga och sj�lv spela med alla monster man st�ter p�.

�ven om det �r gulligt och ganska barnv�nligt (monstren svimmar bara ist�llet f�r att d� t.ex.) s� k�nns det �nd� oerh�rt komplext och det �r verkligen mycket att h�lla reda p� f�r en noob som undertecknad, mycket pga alla monster och deras olika egenskaper. En underlig sak �r att jag k�nner en hel del f�r n�gra av mina monster och har sv�rt att byta ut dem.

Det finns m�nga trevliga detaljer att njuta av, t.ex. den s.k. Pok�tch (pocket watch) som inneh�ller bl.a. klocka - s� vi slipper gl�mma bort tiden medan vi f�rlorar oss i Sinnoh - och minir�knare - perfekt f�r mig som alltid tappar bort min vanliga och avskyr att anv�nda den usla funktionen i min mobiltelefon.

Presentationen l�mnar dock en del �vrigt att �nska, snyggare borde det allt kunna vara. Och en del av menyerna i spelet kunde varit betydligt smidigare att navigera.

Sj�lva konceptet fick mig dock att t�nka i en n�got alternativ bana; I USA �r det inte helt ovanligt att hundar och tuppar tr�nas f�r att ta del i slagsm�l d�r �garen till vinnaren och de som satsat p� vinnaren tj�nar goda pengar. Varf�r uppr�rs inte djurr�ttsaktivister av Pok�mons sublima och st�tande budskap?

Hursomhelst, ett mycket underh�llande spel med l�ng livsl�ngd.