S� var den �ntligen h�r, Manson's sjunde album. Titeln �r The High End of Low, ifall det nu inte framgick. Bland det mest intressanta med THEoL �r v�l p� f�rhand att Twiggy Ramirez �r tillbaka i uppst�llningen f�r f�rsta g�ngen p� sju �r. Sen Twiggy stack har Marilyn Manson varit en enda stor enmansmaskin, och en ganska tr�kig s�dan. Manson beh�ver nog en lekkamrat som �r lika st�rd som honom sj�lv f�r att f� ut sitt yttersta. Jag �r nog inte ensam om att tycka att Manson har mer och mer blivit som en parodi p� den firestarter han var en g�ng i tiden (1994-1996). D� h�ll han v�rldens f�r�ldrar i st�ndig fasa n�r han kom till stan, nu finns det ju tusen g�nger v�rre saker som deras ton�ringar kan hitta bara genom att surfa p� internet.
F�rra albumet Eat Me, Drink Me var en klart enformig och ganska tr�kig historia, �ven om jag gillade gitarrsoundet som fanken. O andra sidan har jag inte gillat en enda Manson-skiva som kommit ut efter det totala m�sterverket Mechanical Animals...som kom 1998. Hoppet p� denna nya platta �r inte allt f�r stort med andra ord, men real love die hard som dom s�ger. Jag blir alltid nyfiken n�r Mr. Manson sl�pper nytt. Vill �ven s� klart p�peka att hur man uppfattar en skiva efter 100 genomlyssningar �r i alla fall f�r min egen del brutalt annorlunda �n efter 1-2 genomlyssningar. Det tar tid f�r alla l�tarna att s�tta sig i hj�rnbarken. S� ta vad jag skriver med en nypa salt, d� det �r enbart vad jag tycker i ett oerh�rt tidigt stadium efter en ynka lyssning! Men anledningen att jag g�rna skriver ner tankarna s� h�r snabbt �r att det �r rysligt kul att g�ra en uppf�ljning efter n�gra m�nader, och h�pnas �ver hur man kan �ndra uppfattning. Det �r ju �ven kul att j�mf�ra med vad andra tycker, s� delge hemskt g�rna era �sikter om plattan n�r ni h�r den. N�v�l, nog med snicksnack!
1. Devour Suggestiv, krypande inledning. Plinkande gitarr till en Manson som f�rsiktigt f�rkunnar "I will blow your heart to pieces...". 2:30 in i l�ten s� exploderar den dock i en riktig glamrock-r�kare. Riktigt fr�sch inledning, I like!
2. Pretty as a ($) Kort och riktigt tungt industri-rockigt �la Fight Song. Inget som fastnar direkt, men finns kanske fler dimensioner som kommer fram med fler lyssningar. "When I see you in the sun you're as pretty as a swastika" sjunger Manson och kanske �tminstone n�gon f�r�lder s�tter morgonkaffet i halsen.
3. Leave a Scar Poppigt v�rre, hade inte blivit f�rv�nad �ver att h�ra till exempel Katy Perry skvala det h�r i radion. "Are you aware I'm a danger to others?" fnittrar Manson. V�ldigt catchy hur som helst! Underbar gitarr ocks�.
4. Four Rusted Horses En slappt st�md country-gitarr som skulle kunnat tillh�ra sj�lvaste Johnny Cash inleder den h�r l�ten. Kommer lite industrivibbar allteftersom och Manson sjunger "Forbidden in heaven and useless in hell". Bra l�t k�nns det som i alla fall, tiden f�r utvisa om den �r minnesv�rd. Kan bli ruggigt bra live om inte annat.
5. Arma-Goddamn-Motherfuckin-Geddon Den givna f�rstasingeln. Har nog h�rt den tio g�nger eller s� nu och m�ste s�ga att den s�tter sig direkt. Han visar att han �lskar att driva med sig sj�lv med refr�ngen "FUCK! EAT! KILL! ETCETERA!". Finns galna m�ngder humor och massor av glimten i �gat i den h�r l�ten. Full pott helt enkelt! 6. Blank and White Midtempo/upptempo om vartannat, mysiga basslingor och gitarrg�ngar som f�r en att vilja hoppa upp och ner i takt. En Manson-l�t i gammal god stil, en gladlynt blandning av Glamrock, �verdrivna anv�ndningar av ordet "Fuck" och lite lagom mycket "stupid teenage girls". En given hit med andra ord!
7. Running to the Edge of the World Ett ackustiskt gitarrintro som direkt leder tankarna till The Thin White Duke, det vill s�ga m�staren sj�lv, David Bowie. L�ter lite som en l�t som skulle kunnat legat mot slutet av Mechanical Animals. En n�rmast episk sing-along-refr�ng som kan bli helt galen live. "Runnin', runnin' away, we're runnin' to the edge of the world...". Det h�r �r den mest genuina l�ten Manson gjort p� �ver tio �r.
8. I Want to Kill You Like They Do in the Movies Dr�nande, p� gr�nsen till segt, nio minuter l�ngt hypnotisk goth-soundtrack. L�ter som tv� separata basslingor p� varandra samtidigt, allt till en kort loopande synthslinga. M�nga samplingar och overdubs. Kan bli en l�t man st�ndigt skippar f�rbi.
9. WOW En hatfylld l�t om hur n�gon missade att heala Manson's lvl 74 Deathknight, och om hur han sedan mailade Blizzard och fick ungen avst�ngd f�r f�rargelsev�ckande beteende. Nej nu skojade jag minsann allt h�h�! WOW �r d�remot en lustiger l�t med lite toner som luktar Iggy Pop's The Idiot, extremt m�rkliga ljud genomsyrar stora delar av l�ten. N�gon sorts industridisco �la Kraftwerk kanske. Nej, kan inte p�st� att det h�r �r n�got jag tilltalas av direkt.
10. Wight Spider Inget som st�r ut med den h�r l�ten, midtempo. Tvekl�st Manson, men inga av de mer intressanta ingredienserna finns med h�r. 11. Unkillable Monster Apsk�n vers, melankolisk gitarr och en serenadande Manson. Skrikig refr�ng. �nd� bra, l�ter inte som n�gon annan Manson-l�t som jag kan komma p� i alla fall. N�stan, ja, t�nk Coldplay's 'The Scientist' eller 'Fix You', fast med en refr�ng d�r Manson skriker halsen av sig...
12. We're from America M�ktigt upptempo, svajjiga gitarrer och ett grymt sk�nt trumkomp ligger som grund. Versen g�r "We're from America, where we eat our young, where Jesus was born, where they let you come in their faces! We have no credibility but we're fuckin' incredible..." Helt klockren l�t faktiskt. Manson �terigen p� sitt mest humoristiska hum�r!
13. I Have to Look Up Just to See Hell �nnu en ganska anonym l�t, midtempo bl�strande. Refr�ngen "Fallin! Fallin! Fallin!" �r catchy, men ingen h�jdarl�t k�nns det som.
14. Into the Fire Pianot hittar in, g�tt mos. Har alltid gillat Manson's r�st tillsammans med piano eller ackustisk gitarr. Dock ingen melodi som omedelbart fastnar. Fast nu kom ett helt episkt distat gitarrsolo, det f�rsta p� den h�r plattan. Det h�r skulle jag tro �r en l�t som blir b�ttre och b�ttre ju mer man f�r lyssna p� den.
15. 15 V�ldigt otippat intro som l�ter v�ldigt mycket som The Beatles! Avskalad l�t, inte m�nga instrument h�rs, egentligen bara en synth. V�ldigt sv�rdefinerad l�t, men klart intressant. Passande outro-l�t.
Jahopp, ska man v�ga sig p� en sammanfattning? Tveksamt. Men det kan i alla fall s�gas att det k�nns som att The High End of Low inte har samma r�da tr�d som Manson's tidigare album haft. Inget genomsyrande tema i s�v�l text som melodi finns direkt h�r. Man kan kanske i och f�r sig s�ga att jordens underg�ng �r ett tema h�r, men �nd� inte i samma totala centrala utstr�ckning som de tidigare skivornas teman har haft. Inget negativt med detta, men klart v�rt att n�mnas d� alla Manson's skivor n�rmast �r konceptalbum.
De l�tar som jag direkt f�ll f�r �r 'Devour', 'Arma-Goddamn Motherfuckin-Geddon', 'Running to the Edge of the World' och 'We're from America'. Det �r dock p� tok f�r tidigt att ranka skivan, men jag har goda f�rhoppningar om att det h�r �r en liten revival. Kanske man kan delvis tacka en hungrig Twiggy f�r detta? Inte vet jag. Dock vet jag i all fall att jag nu blev sugen p� att se Manson live f�r tredje g�ngen f�r f�rsta g�ngen p� v�ldigt, v�ldigt l�nge!
20 maj 2009 00:55 | Visningar: 209 | Kommentera (1)
F�rsta semin borta i Ryssland klarade hon av iaf, hon kom bland de tio som gick vidare till finalen p� l�rdag. G�tt g�tt, �ven om konkurrensen var...bristande
Lite �ndringar i numret var bl.a. att k�ren h�rs galet mycket mer underrefr�ngen, liksom i st�mmor n�stan.
13 maj 2009 00:47 | Visningar: 219 | Kommentera (1)
Bio ikv�ll, Star Trek. Hade inte n�gra egentliga f�rv�ntningar, �r inte direkt n�gon inbiten Trekkie/Trekker. Men �lskar generellt sett sci-fi-action OCH jag �lskar �ven de flesta av J.J. Abrams tidigare projekt, s� en liten titt vart ju bara tvungen! Jag blev v�ldigt positivt �verraskad, speciellt av m�ngden humor, hade inte f�rv�ntat mig att sitta och garva hela filmen igenom. Hur som helst, rekommenderar VARMT alla sci-fi-n�rdar s�som jag sj�lv att bege sig till en n�rliggande bra biograf och dega upp, f�r det f�rtj�nar Star Trek.
10 maj 2009 00:41 | Visningar: 252 | Kommentera (4)
![[bigsmile]](gfx/smilies/bigsmile.gif){kind=small}
