Spel �r kultur men �nd� inteF�r n�gra �r sedan var det en stor nyhet att Malm� stadsbibliotek, som f�rsta bibliotek i v�rt land, skulle satsa p� uthyrning av tv- och datorspel. Allehanda medier rapporterade om �mnet och de tre bibliotekarierna som stod bakom projektet cirkulerade flitigt som intervjuobjekt i artiklar p� ett flertal n�ttidningar och dagstidningar, samt medverkade i nyhetsinslag p� tv. Jag vill minnas att personer som p� ett eller annat s�tt var involverade i branschen, i dataspelsindustrin, s�g det som ett bevis f�r att tv- och datorspel som medium slutligen hade n�tt samma kulturella status som mer accepterade uttrycksformer.
Sj�lv intervjuade jag ocks� bibliotekarierna och skrev en artikel f�r Kongs r�kning. Jag m�ste ha blivit smittad av den optimistiska, snarare naiva, st�mning som r�dde, d� artikeln avslutas med f�ljande klyschiga rader:
"� visst �r det sk�nt att tv-spel �ntligen behandlas f�r vad de �r.
Ett nytt kulturfenomen."
| | Ico ses ofta som ett spel med h�g kulturell status. |
S� h�r i efterhand, tre �r senare, �r det bara att konstatera att tv- och datorspel fortfarande inte �r lika kulturellt accepterat som film, musik, litteratur, konst � you name it. Trots att alltfler dagstidningar (som l�nge agerat m�ttstock f�r vad som �r av st�rre eller mindre vikt) b�rjat ge utrymme �t det medium som v�xt snabbast av alla sedan dess begynnelse �r det fortfarande en l�ng v�g att vandra innan kulturredakt�rerna �ppnar d�rren f�r utrymme p� kultursidorna. Tv- och datorspel m� f� hyfsad exponering p� n�jessidorna i v�ra dagstidningar, men �n s� l�nge dominerar fortfarande film, musik och tv-serier � trots att h�lften av alla svenskar spelar det som i folkmun kallas f�r dataspel.
Fr�gan jag st�ller mig �r vad Sveriges befolkning helst tar del av, vad vi �r mest intresserade av: senaste Super Mario-spelet eller en operett fr�n f�rra sekelskiftet? Och vad f�r mest utrymme i dagstidningarna - och p� vilken plats?
Bibliotekarien Mats Nordstr�m var en av initiativtagarna till Malm� stadsbiblioteks satsning. Jag har aldrig gl�mt bort att han p�stod att tv- och datorspel var utsatt f�r medierasism, alltid varit det, och att det inte var det f�rsta medium som varit f�rem�l f�r kulturkritikernas gev�rsmynning. Jag visste det inte d�, men den medierasism som tv- och datorspel dagligen uts�tts f�r h�rstammar fr�n 1920-talet och Frankfurtskolans uppkomst.
| | "Nattvakten" (1642) av den holl�ndske konstn�ren Rembrandt - �kta kultur? |
Popul�rkulturen definieras av fyra drag: den produceras ofta av v�rldsomsp�nnande f�retag och konsumeras av privatpersoner; den n�r fram till m�nga personer genom olika kommunikativa kanaler; den produceras i stor omfattning f�r att int�kterna ska vara s� stora som m�jligt; dess inneh�ll �r universellt g�ngbart. Tv- och datorspel �r med andra ord kommersiella, skapade av f�retag i syftet att tj�na pengar, och ur detta perspektiv anser Frankfurtskolan att produktionen av tv- och datorspel kan likst�llas med personbilsproduktionen enligt "l�pande band-principen". B�da massproduceras, �r industrialiserade och mekaniserade, reproducerade - masskonsumerade. Den italienska marxisten Antonio Gramsci myntade begreppet fordism f�r ovanst�ende kulturproduktion p� 1930-talet. Redan d� var ordet negativt laddat och anv�ndes av Frankfurtskolans akademiker f�r att kritisera masskulturen (popul�rkulturen) som de ans�g f�rdummade, vilseledde folket. Det skapade en okreativitet hos "massan". Ledordet f�r fordism �r marknadsekonomi - utan ett behov hade aldrig ordet popul�rkultur myntats och dataspelsindustrin aldrig tillkommit.
Nyligen sl�ppta Fifa 09 �r, till exempel, den senaste inkarnationen i en spelserie som funnits sedan 1993. �rets upplaga �r den 16:e sedan dess uppkomst. Electronic Arts, som producerar Fifa-spelen och andra sportrelaterade tv- och datorspel, f�rb�ttrar s�llan inneh�llet i sina produkter n�mnv�rt. H�rddraget �r det enbart klubbyten, nya stj�rnor och bed�mning av spelarnas f�rm�gor samt egenskaper som uppdateras i varje �rs upplaga av tv- och datorspelen. Trots detta s�ljs Fifa-spelen i miljontals exemplar varje �r och toppar st�ndigt f�rs�ljningstopplistorna i flera m�nader efter att produktionerna sl�ppts.
Ur detta perspektiv �r det d�rf�r sv�rt att under n�gra som helst omst�ndigheter ogiltigf�rklara Frankfurtskolans p�st�ende om att popul�rkultur �r massproducerad, reproducerad och masskonsumerad - samt det faktum att folkmassan gapar, tuggar och sv�ljer men forts�tter att sukta efter fler likartade upplevelser trots att den redan borde vara m�ttad.
| | Sagan om Ringen �r en av v�rldens mest k�nda b�cker och �tnjuter mer acceptans �n exempelvis Ico. R�tt eller fel? |
Samtidigt tycker jag att �r det mots�gelsefullt att p�st� att tv- och datorspel som medium skulle vara likst�llt med fordism d� dess ursprung och uppkomst kan likst�llas med Leonardo da Vincis revolutionerande m�lningar och projekt. Den amerikanske MIT-studenten (Massachusetts Institute of Technology) Steve Russell skapade n�mligen v�rldens f�rsta interaktiva tv- och datorspel 1961 i syftet att �stadkomma det till synes om�jliga. Han lyckades och planterade ett fr� som skulle v�xa till en industri - som numera oms�tter mer pengar �n musikindustrin. Men mediumet skapades inte med syftet att tj�na pengar, vara kommersiellt, utan ist�llet var det Steve Russells kreativitet och nyfikenhet f�r det ok�nda, ouppn�eliga som gav uppkomsten till tv- och datorspel.
Ur den synvinkeln framst�r kritikernas skottsalva som v�ldigt missriktad. Och fr�gan �r om de har n�gon djupare kunskap om vad de i blindo siktar mot? �r det korrekt att p�st� att tv- och datorspel, och indirekt all popul�rkultur, skulle vara synonymt med fordism? Jag m� vara f�rgad, partisk och denna text kan ses som ett f�rsvarstal - en spark riktad mot �verm�ktiga och ouppn�eliga motst�ndare - men jag tycker att aspekterna �r ogreppbara, faktorerna s� m�ngsidiga, att Frankfurtskolans f�respr�kare inte med all s�kerhet kan fastst�lla stadgar f�r att det �r skillnad mellan kultur och masskultur. Finkultur och fulkultur. Klassisk musik och tv- och datorspel. Det �r om�jligt att dra allm�nna riktlinjer f�r vad som har st�rst kulturellt v�rde.
Skeptism inf�r nya medium �r dock inte n�got nytt. Och det �r just d�rf�r tv- och datorspel uts�tts f�r medierasism. En gemensam n�mnare f�r de medium som det skrivs mest om p� kultursidorna i Sveriges dagstidningar �r att deras ursprung �r v�ldokumenterat och gammalt. Teatern h�rstammar fr�n det antika Grekland och klassisk musik skapades framf�r allt under 1700- och 1800-talet. D�rav klassas de som traditionella, fina - de �tnjuter kulturell acceptans. Fr�gan �r inte om utan n�r tv- och datorspel kommer uppn� samma kulturella status som teater och klassisk musik. F�r det �r - om vi ska f�rlita oss p� historian - ett (om �n i mitt tycke f�rsenat) oundvikligt faktum.
+ Jonny Knutsson | 3 dec 2008 09:42
|
| Kommentarer |
|
Bra skrivet, v�ldigt bra. :)
Sj�lv tycker jag det �r dumt att inte anse spel som kultur.
Visst, det finns spel som bara skapas f�r att s�ljas och h�va in pengar, men sedan finns det spel som bara skapas f�r att de tycker om att g�ra spel. (Se alla gratis spel)
B�cker, exempelvis Sagan om ringen, klassas som en kulturbok som du n�mner, och den mass produceras och h�var in miljoner varje �r i princip. S� varf�r f�r s�dana b�cker vara kulturella men inte spel?
|
|
|
Fast all musik, all film och all litteratur osv �r inte ansedd att vara finkultur. De allra flesta �r nog �verens om att det mesta som produceras inom dessa branscher �r massproducerad "fulkultur".
Skillnaden �r dock att det titt som t�tt produceras en skiva, en bok eller film som verkligen, verkligen vill s�ga n�got av en djupare inneb�rd.
Det produceras s�llan tv-spel med n�gon form av djupare eller vidare syfte. Det har givetvis h�nt, men det sker allt f�r s�llan. I det h�nseendet �r det allt f�r mycket trams och v�ld i tv-spel.
Det kommer aldrig att bli finkultur att springa runt i Gears of War eller laga mat med en plastpinne.
Detta kan givetvis dels vara ett m�lgruppsproblem.
/Henke
|
|
|
D� st�ller jag motfr�gan, m�ste det vara "finkultur" f�r att bli accepterad kultur?
|
|
|
En av de mest v�lskrivna artiklar jag l�st p� GP hittills. Speluthyrning/l�n finns p� fler bibliotek runt om i landet nu, och dagstidningar l�mnar allt st�rre utrymme f�r spel. Jag �r n�jd med hur synen p� spel utvecklas. Mediet �r fortfarande mycket ungt. Hur l�ng tid tog det innan film accepterades som kultur? Foto �r kanske ett �nnu b�ttre expempel som endast de senaste �ren b�rjat bli accepterat i finsalongerna. Ge det tid. Vi gamers vet ju i alla fall vilken fantastisk kultur det �r vi tar del av.
|
|
|
Det fina med spelkulturen �r ju att spel skapas som underh�llning, f�r att underh�lla.
Detsamma med b�cker, film och musik. Bara f�r att de har ett djupt meddelande eller f�r 10/10 p� imdb g�r det inte till mer kultur �n det andra.
Tavlor anses ju vara kultur, men det �r v�l fan inte s� underh�llande att titta p� nattvarden t.ex?
|
|
|
Jag tycker att tv och dataspel kan vara kultur ibland. Spel som tex Fifa,Need for Speed eller World of Warcraft tycker jag inte �r kultur medan tex Metal Gear Solid,Final fantasy IX och Shadow of the Collosus �r det. Om spelet har en handling som framf�rs p� ett bra s�tt s� tycker jag att det �r kultur. Men om det bara handlar om v�ld utan bakgrund eller tex ett fotbollsspel s� �r det verkligen inte kultur.
|
|
 |
Fotboll �r inte en sport utan en religion.
|
|
|
Grymt skrivet Jonny.
Och tja, media "sk�ms" v�l f�r att acceptera spel som kultur. P� n�got konstigt s�tt.
Jag m�ste s�ga att spel har i viss m�n har gjort mig till den m�nniska jag �r. Spel �r som sagt h�r f�r att stanna.
|
|
|
Allt skapat av m�nsklig hand eller sinne �r kultur. Sedan l�gger vi in v�rderingar i efterhand och sorterar in saker i bra kultur och d�lig kultur, och f�rs�ker n�gonstans h�vda att det vi tycker �r d�lig kultur inte �r kultur. Fullst�ndigt subjektivt.
Jag avskyr till exempel Britney Spears, men inte skulle jag f�rneka att det �r musik trots att jag p� ett emotionellt plan skulle vilja kalla det n�got annat. Men musik �r det likv�l.
|
|
|
Att kalla spel f�r kultur �r en knepig sak. Visst borde vissa spel helt klart klassas som kultur d� de inneh�ller en fantastisk historia och v�lkomponerade musikslingor men man kan knappast s�ga att alla TV- och datorspel �r kultur. Att kalla ett shoot 'em up-spel likt Ikaruga f�r kultur �r inte mer r�tt �n att kalla Yatzi f�r kultur eller vad s�gs om att l�gga patiens?
Precis som GameManiac s�ger s� tycker jag ocks� att det kr�vs att ett spel ska ha n�gon typ av handling att f�rmedla f�r att kunna klassas som kultur. Att helt enkelt kalla helga spel-mediet f�r kultur k�nns d�rf�r fel d� helt pl�tsligt all typ av underh�llning skulle kunna kallas kultur.
|
|
|
Fast Yatzi om n�gonting �r ju kultur. P� samma s�tt som bridge och schack �r det. Ett v�lk�nt br�dspel med anor och v�lk�nt v�rlden �ver.
Som sagt, l�s det jag skrev innan. F�rst�r ni inte, s�k p� "kultur" p� wikipedia. S�tt sen p� Die Hard. S� kanske poletten trillar ner.
|
|
|
Ja Final Fantasy IX �r djupt.
Vivi - How do you prove that you exist? Maybe we don't exist......
|
|
|
Johan jag h�ller n�stan med dig om att allt som �r skapat av m�nsklig hand eller sinne �r kultur.
Men �r det inte s� att kultur �r dom ej livsn�dv�ndiga sakerna som endast �r till f�r att underh�lla oss eller imponera p� oss. En hammare �r skapad av m�nsklig hand men den tillh�r inte kulturen. Men visst. Om hammaren �r fint utsmyckad eller har en rolig finess d� kan den ses som kultur. Men d� �r det ju inte sj�lva hammaren i sig som �r kulturen, utan hammarens utsmyckning.
Har jag r�tt eller vet jag inte nog mycket om kultur? :)
|
|
|
Ge spelbranchen hundra �r till p� nacken s� kommer spel s�kert ses som n�gonting fint. Teater p� Shakespeares tid ans�gs ju inte som n�got h�gkulturellt fenomen, dom flesta s�g det som simpel underh�llning precis som m�nga ser p� spel idag.
|
|
|
Spel �r precis som film en kulturform. Om man ska dra en j�mf�relse; b�da dessa medier blandar estetiska former och kunskaper som b�de kr�ver intelligens och kreativitet p� v�ldigt m�nga plan. Det �r kanske inte lika accepterat hos medelm�nniskan, men vi �r p� god v�g. V�ldigt n�ra skulle jag vilja s�ga d� utvecklingen p� bara 10 �r varit enorm. Nintendo har haft ett v�ldigt stort inflytande p� det hela, det ska dom ha cred. f�r. �ven om dom f�rvandlats till pengahungriga r�vh�l som spottar leksaker.
|
|
 |
Om b�cker, musik och film �r kultur, s� �r v�l spel mer och mer p� v�g dit. �ven om det inte riktigt har samma status och acceptans �n.
Att kalla spel f�r konst �r d�remot det v�rsta jag vet. Vissa spel kan vara artsy som fan, men det �r aldrig ren och sk�r konst.
|
|
|
F�r mig �r v�l n�got som �r kulturellt, n�got som jag kan anf�rknippa med en kultur, folkslag, spr�k eller n�got annat historiskt.
Precis som n�r byggnader och annat blir K-m�rkta.
Lite s� jag t�nker.
Konst har jag nog sv�rare att t�nka mej �ver. Allt skulle v�l kunna vara konst egentligen, bara besk�daren drar n�je av att besk�da verket?
|
|
|
Intressant l�sning Jonny!
Min tanke �r att spel, precis som alla andra underh�llningsformer, sj�lvklart �r kultur. Men precis som med b�cker eller filmer m�ste inte *alla* spel vara popul�rkultur.
F�r visst kan man hitta genrer inom s�v�l litteratur som film som �r popul�rkulturella s� det bara st�nker om det! Men man kan ocks� hitta de d�r unika verken som verkligen utnyttjar sitt mediums alla styrkor och bygger upp n�got fantastiskt.
Jag �r �vertygad om att samma sak g�ller f�r spel, men tyv�rr produceras det oerh�rt mycket popul�rkultur inom spelbranschen idag. Utvecklare verkar kopiera tidigare koncept och g�ra n�gra kosmetiska f�r�ndringar, f�r att sedan sl�ppa samma spel igen. Och igen. Men s� kommer det ett Portal. Ett Braid. Eller n�got helt annat, som tar spelmediets alla styrkor och g�r n�got helt unikt. Och det �r d� dataspelen verkligen g�r sk�l f�r n�got mer �n popul�rkulturst�mpeln.
Jag tror att n�r mediet har stadgat sig och blivit lika vanligt som tv eller radio, s� kommer vi se fler spel som bryter de g�ngse m�nstren och kl�ttrar upp ur den popul�rkulturella soppan - som f�rvisso kan vara god, men som l�tt blir enformig i l�ngden.
|
 |
|
8) sammanfattning(en) av de f�rh�llanden gm vilka m�nniskan l. ett visst folk l. en viss folkgrupp o. d. i sitt allm�nna levnadss�tt l. p� ngt visst(livs)omr�de h�jer sig �ver djurstadiet (l. primitiva f�rh�llanden); (andlig l. materiell) odling; gm dylika str�vanden uppn�tt (h�gre) utvecklingsstadium; (p� olika s�tt karakterise�rad) art l. typ av kultur (i h�r angivna bem.); utan n�rmare best�mning numera s�rsk. med tanke p� den andliga odlingon (vetenskap, reli�gion, konst, litteratur o. d.);
Ur Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
|
|
|
|
|
;){kind=link}
;){kind=link}
;){kind=link}