Diskussionsforum

Bronenosets Potyomkin

En delvis verklighetsbaserad h�ndelse fr�n 1905 d� matroser p� ett tsarryskt fartyg gjorde myteri p� politiska grunder. De gjorde uppror och st�llde sig p� den ryska revolutionens sida.

Det �r r�tt l�tt att se varf�r den h�r rullen �r en av v�rldens mest inflytelserika filmer. Filmhistoria som �r ett m�ste att se. Att sj�lva filmen �r indelad i delar tycker jag blir nyttigt, det �r ju en montagefilm. P� n�got s�tt hindrar det bilderna till att bli tr�ttsamma och det passar bra n�r man byter lite fokus efter varje del. Klippningen �r riktigt v�lgjord (och ofta snabb), n�got som brukar ses som banbrytande f�r sin tid. Det medgav m�nga positiva saker f�r filmens utf�rande, ett exempel �r n�r Eisenstein f�rst filmar trappan i Odessa och sedan g�r �ver till den ber�mda scenen med just den och alla m�nniskor. Det blir effektfullt n�r han skiftar snabbt fr�n soldaterna och alla andra. Men ja, hela trappscenen �r kraftig! Jag gillade ocks� b�rjan p� skeppet n�r alla matroserna b�rjar g�ra uppror. D�r har vi m�nga snygga n�rbilder p� ansikten, det �terkommer ocks� senare.

Budskapet kan ju ifr�gas�ttas, fast det �r ju trots allt en propagandafilm. Men s�dant beh�ver man ej l�gga s� stor vikt p� egentligen (kan man t�nka), men det blir ju lite sv�rt � andra sidan. Samtidigt kan det vara lite trist att den mest g�r ut p� det. Snyggt och kompetent utf�rt �r det p� alla m�jliga s�tt i alla fall.

4/5

Pr�nom Carmen

Carmen �r med i ett terroristg�ng som planerar att r�na en bank f�r att finansiera hennes dokument�rfilm. Under r�net faller Carmen f�r vakten Joseph och flyr tillsammans med honom.

"All you need for a movie is a gun and a girl.", det sa Godard en g�ng. H�r anv�nder han det, fast det �r ju mycket mer d�rtill. Det �r extra kul att Godard spelar sig sj�lv i filmen, en regiss�r som �r inlagd och p�st�r sig vara sjuk. Men egentligen vill han bara inte ha med v�rlden att g�ra och konsekvenserna man f�r n�r man g�r en film. S� det blir som en liten satir eller karikatyr. P� grund av det �r filmen delvis en komedi. Och kolla bara p� bankscenen! Han �r ocks� morbror till Maruschka Detmers som spelar Carmen och hj�lper henne med r�net utan att han riktigt vet om det. Under filmens g�ng f�r man se ett g�ng som spelar Beethoven tillsammans ett flertal g�nger, d�r har vi Claire som har den centrala rollen av musikerna. Musiken �ndras hela tiden efter hur filmen �ndras, en annan sak som ocks� h�r till �r att det �r fyra stycken d�r och fyra stycken i Carmens g�ng. S� det finns m�nga samband med allt annat och den lilla orkestern, det gillade jag. Godard anv�nder ocks� musik av Tom Waits!

K�rlekssagan mellan vakten och Carmen blir ett portr�tt av besatthet, hat och k�rlek. Jag hade tyv�rr inte l�st om operan Carmen som filmen baseras p�, men det ska v�l vara en sorts fragmentarisk ber�ttelse grundad p� verket. Nu �r filmen tydligen mest l�st baserad p� operan, men jag k�nner �nd� att jag m�ste kolla upp den lite n�rmare, mest f�r att f� lite mer k�tt p� benen till det jag nyss s�g. Pr�nom Carmen �r fr�n tidigt 80-tal och jag har ju mest kollat p� Godards 60-tal, men jag uppskattar detta v�ldigt mycket ocks�. Det �r lite som att han har kvar sin lekfullhet och nya v�gen-stil p� ett s�tt och �nd� utvecklar sig (k�rlekspar p� rymmen exempelvis). Godard leker verkligen med film, filosofi, k�nslor, livet, konsten och mycket mer.

Fan, vad bra han �r. N�gra minnesv�rda citat �r bland annat n�r Carmen anklagar v�rlden f�r att vara skit i j�mf�relse med hennes rumpa eller n�r Godard sj�lv kritiserar kapitalismen och hur man idag massproducerar produkter som ingen beh�ver. Hans senare period verkar tilltala mig och det ska bli sp�nnande att se mer!

4/5

Odinokiy golos cheloveka

Baserad p� Andrei Platonovs bok Reka Potudan'. Ensamma m�nniskor p� den ryska landsbygden i b�rjan av 1900-talet st�r i fokus, precis i slutet av det ryska inb�rdeskriget.

Amat�rsk�despelare, rysk landsbygd, ensamma m�nniskor, blekt foto, stillsamt, d�den, d�den och d�den. Det varvas med bilder p� folk runt 20-talet. Det �r som b�st n�r tv� m�nniskor sitter i en b�t och pratar, en av dessa p�st�r sig vilja uppleva d�den och en diskussion uppst�r. Runtomkring k�nns v�rlden n�stan helt stilla. Total ensamhet. Ryskt och filosofiskt. N�gra av filmens ensamma m�nniskor �r ett par som har gift sig. Men relationen g�r inte som en dans p� rosor. Extra fint att filmen �r en dedikation till m�staren Andrei Tarkovsky. Den har ocks� en speciell historia, d� t�nker jag p� att den blev bannad osv. Jag �lskar hur Sokurov anv�nder f�rger. Bleka f�rger, svartvitt, monokrom och sepia, han k�r nog fan med det mesta. En sak �r saker, jag och herr Sokurov kommer att tillbringa m�nga fler timmar tillsammans. Och nu ser man fram emot hans kommande film Faust (p� tyska) med Fassbinder-p�rlan Hanna Schygulla som kommer ut snart.

4/5

Mat i syn

En d�ende mor v�rdas av sin son.

�h, detta var d� fint som tusan. Det finns bara tv� personer med i filmen och det �r just mamman och sonen. Det hela �r en fin liten ber�ttelse om deras k�rlek, en h�gst personlig och intim skildring. Fotot �r v�ldigt fint och n�stan p� ett s�tt spirituellt, just f�rgerna och bilderna av alla landskap och naturen runtomkring som fastnar i huvudet. Sokurov l�ter g�rna kameran vara kvar ibland s� att man kan njuta av dessa bilder och sj�lva tystnaden. Man f�r intrycket av att bilderna �r lite som m�lningar, ganska s� hypnotiskt. Musiken �r mjuk och minimalistisk, den passar perfekt till hur sonen varsamt tar hand om modern och h�ller om henne.

D�den �r �terigen ett �mne som tas upp, precis som i den f�reg�ende filmen jag s�g av Sokurov (Odinokiy golos cheloveka). Effekten blir bara hj�rtsk�rande, speciellt n�r sonen g�r iv�g sj�lv utan mamman och han f�r syn p� ett t�g i fj�rran som �ker iv�g och �ven en b�t som l�ngsamt gungar fram p� vattnet, det slutar med att han brister ut i gr�t och omfamnar ett tr�d som om tr�det vore hans mor, han vet att d�den �r n�ra f�r henne. Filmen hade g�rna f�tt vara l�ngre, men det g�r egentligen inte s� mycket. Helt klart en av de allra finaste filmerna jag har sett.

4/5

Otets i syn

En far och en son bor i en takl�genhet och har gjort det i flera �r. Sonen f�ljer pappans fotsp�r och g�r i milit�rskolan. Sonens flickv�n �r ocks� svartsjuk p� hans speciella relation till sin far.

Andra delen i Sokurovs trilogi. Han verkar gilla att anv�nda speciella filter till kameran, h�r �r det n�got som lutar lite �t gult och guldf�rgat. Snyggt i all �ra. Otets i syn k�nns ocks� mycket mer dialogbaserad �n Mat i syn. Det �r fint hur Sokurov har en sl�ngt in en granne som har tappat bort sin far i filmen, en uppenbar kontrast till huvudkarakt�rerna. Narrativet �r r�tt okonventionellt och hela filmen �r lite dr�mlik.

I all �ra �r det en fin relationsskildring som behandlar k�rleken mellan en far och hans son, jag h�nf�rs dock mer av Mat i syn och del tv� i trilogin f�ngar mig inte alls p� samma s�tt. �mnet eller relationsskildringen fick mig att relatera till Chichi ariki fr�n 1942 av Ozu. H�r �r det mer k�rleksfullt (p� ett annat s�tt) och intimt, i Ozus film handlar det nog lite mer om stolthet, men d�r finns det ocks� mycket v�rme. I slut�ndan f�redrar jag nog Ozu, dock s� g�r inte filmerna i exakt samma riktning och kanske inte b�r j�mf�ras heller. Sedan f�redrar jag ju som sagt Mat i syn framf�r Otets i syn. Jag ser fram emot n�sta del av trilogin som tusan, den ska ju handla om tv� br�der och en syster.

3/5

Epidemic

En regiss�r och en manusf�rfattare tvingas skriva ett nytt manus p� fem dagar p� grund av att det egentliga manuset blev raderat. De skriver ett manus om en pestsmitta som drabbar v�rlden. P� samma g�ng h�ller Europa ocks� p� att bli drabbat.

Detta var den enda filmen i Lars von Triers Europa-trilogi som jag inte hade sett, d�rf�r passade jag p� att beta av den. Jag gillar att det blir metafilm av det och pesten �r ju ocks� n�got jag finner intressant. Det �r �ven trevligt att se tv� olika "historier" eller delar i en och samma film, d� menar jag att man f�r se filmen Trier och V�rsel spelar in och p� samma g�ng hur de g�r tillv�ga med manuset. Metafilm allts�! Men n�r gubbarna h�ller p� med manuset blir det aldrig riktigt engagerande f�r mig att f�lja dem. Inte ens n�r Udo Kier g�r entr� heller.

N�r filmen b�rjar dala mot slutet, d� lyfter det en liten smula. Vid middagen allts�. Men inte tillr�ckligt f�r att det ska bli en j�mn niv�. Forbrydelsens element och Europa �r minst dubbelt s� mycket b�ttre �n Epidemic om man ska snacka om trilogin. Kul med en referens till just Forbrydelsens element i Epidemic i alla fall, en liten detalj.

2/5

2019 - Dopo la caduta di New York

Samh�llet har splittrats i tv� grupper efter ett k�rnvapenkrig. De onda eurakerna och rebellfederationen. Prisj�garen Parsifal anlitas f�r att infiltrera New York och r�dda den sista fertila kvinnan som finns kvar p� jorden.

Sergio Martino �r en regiss�r som har gjort ganska blandade filmer. Giallo, spaghettiwestern, kannibalfilm och bland annat detta. Det l�nas friskt fr�n andra filmer, det �r dv�rgar, rymden, Manhattan, synthmusik, laserljud, oneliners och postapokalyps. Resultatet blir mer t�ntigt �n tufft. Man kan f� sig n�gra skratt, men i slut�ndan blir det egentligen bedr�vligt. Martino borde h�lla sig till att g�ra gialli, det kan han i alla fall.

1/5

L'�ge d'or

Surrealistiskt. Bland annat om en man och en kvinna som �r k�ra och f�rs�ker visa passion till varandra. De blir dock avbrutna.

Ja, surrealistiskt och tokigt �r det. Bu�uel hade ett �ga f�r det. Men det var inte s� surrealistiskt som jag hade hoppats p�. Borgarna och kyrkan �r s�klart med. Vissa scener �r underbara och roliga (kon i s�ngen, fiolsparkandet, giraffen osv.) och vissa �r lite dryga. Alla tokigheter vinner �ver det d�liga i alla fall. Man vet aldrig vad som ska h�nda.

3/5

Body and Soul

En l�msk pr�st �r elak och visar inte sitt riktiga ansikte. Han pressar en man p� pengar och f�rr�der en hederlig flicka.

Storyn �r egentligen bra och engagerande, sk�despelet likas�, men det faller platt p� att det blir s� stereotypiskt. Men man f�r v�l t�nka p� att det �r en film av svarta gjorda f�r svarta. Sedan �r jag v�ldigt tveksam till det omotiverade slutet. Jag ska dock inte avsl�ja det. Delvis handlade det om en ekonomisk fr�ga, fast att man �nd� valde att sl�ppa filmen p� detta s�ttet f�r mig att ifr�gas�tta allt. � andra sidan �r det ett ganska s� intressant tidsdokument av m�nga anledningar. Inte helt fel p� riktigt, men lite f�r m�nga brister. Fortfarande sev�rt om man �r intresserad i alla fall.

2/5

Csend �s ki�lt�s

Det �r 1919 och ett h�gernationalistiskt styre har inf�rts i Ungern. M�nga m�nniskor lever farligt p� landsbygden och vi f�r f�lja n�gra.

Mitt f�rsta m�te med Mikl�s Jancs� och jag hade faktiskt hoppats p� mycket mer. Jag f�rnekar inte att det �r snyggt, flera snygga �kningar, v�lkomponerade tagningar och fint foto. Milj�n ger potential till att skapa mycket. Men nja, det blir ingen upplevelse som jag kommer att komma ih�g speciellt mycket. H�gernationalister, forna soldater, kommunism, den ungerska r�da arm�n och landsbygden. Men ingenting hj�lper heller. F�r mig blir det bara en r�tt trist och livl�s skildring av �mnet. Mannen som m�ste g�mma sig �r mest intressant, ut�ver det tycker jag inte att handlingen kommer till sin fulla r�tt. Slutet �r ju egentligen r�tt bra och klockrent. N�got fel p� sk�despelet �r det inte alls. Tyv�rr k�nner jag mig fortfarande bara likgiltig efter�t. Mikl�s Jancs� f�r dock fler chanser, det lovar jag.

2/5

Fahrenheit 451

Fahrenheit 451 utspelar sig i framtiden d�r den totalit�ra regeringen har f�rbjudit b�cker. I London �r Guy Montag brandman, hans uppgift �r att br�nna b�cker som p�tr�ffas. Baserad p� romanen av Ray Bradbury.

Sci-fi och Fran�ois Truffaut, g�r det ihop? Jo, helt fel blir det inte faktiskt! Skildringen av London �r v�ldigt dystopisk och brandm�nnen har ett ganska stort fokus i filmen. Bra uppbyggnad och det blir som mest intressant n�r Montag b�rjar ifr�gas�tta sitt yrke och allt annat. Det h�nder p� grund av att han tr�ffar och pratar med Clarisse (Julie Christie som ocks� spelar Montags fru Linda). Guy r�kar �ven ut f�r konflikter med sin fru, n�got som f�rst�rker filmber�ttelsen lite.

Filmen k�ndes r�tt enkel och jag kan anta att sj�lva romanen �r lite mer komplex. Eller hoppas p� det, jag kanske f�r f�r mig att l�sa den n�gon g�ng. Motiven bakom bokf�rbjudningen k�ndes faktiskt r�tt svaga, fast � andra sidan kanske det bara skulle vara s�. Och n�r man b�rjar komma till slutet �r allt lite f�ruts�gbart. Plus s� kan man st�ra sig p� n�gra sm� visuella detaljer. Fast samh�llskritiken �r ju fin och s�, det hela slutade �nd� med en positiv �verraskning.

3/5

Black Moon

Ett krig p�g�r mellan m�n och kvinnor. En ung flicka f�rs�ker undfly kriget och hamnar vid en hemlig g�rd i skogen. D�r tr�ffar hon p� en familj och massor av djur.

Minst sagt surrealistiskt och dr�mskt. Denna id� fick Louis Malle n�r han dr�mde. N�gon adekvat handling eller r�d tr�d finns inte direkt. Men det �r faktiskt b�st i b�rjan n�r flickan h�ller p� att fly undan kriget, d� byggs den mystiska st�mningen upp. Efter ett tag slutar jag n�stan bry mig om vad som h�nder, det finns ju inte s� mycket att f�lja. Inte den st�rsta nackdelen heller. Alice in Wonderland m�ste f�rresten vara n�got gemene man t�nker p� n�r de ser Black Moon.

Filmen �r �ckligt snyggt fotad. Sven Nykvist kunde det d�r! En av mina favoriter n�r det g�ller filmfotografer. S� det �r h�pnadsv�ckande fina bilder. Vad man kan g�ra �r ju mest att luta sig tillbaka och njuta, det funkar ju r�tt bra. T�nka sig att samma regiss�r har gjort Ascenseur pour l'�chafaud! Black Moon �r nog en film som hade passat b�st utan betyg. Nu m�ste jag dock dra till med n�got. En trea passar bra, man blev faktiskt fast i Malles dr�mv�rld, filmen �r mest n�got man ser f�r st�mningen och bilderna.

3/5

Antoine et Colette

Antoine et Colette �r en sorts brygga mellan Les quatre cents coup och Baisers vol�s. Antoine �r nu sjutton �r och bor sj�lv i en l�genhet.

Trevlig liten kortfilm och sk�nt med en sorts forts�ttning p� den lysande filmen Les quatre cents coup. �h, Jean-Pierre L�aud �r ju guld v�rd, han �r alltid charmig. Antoine et Colette �r ju 32 minuter l�ng, efter slutet hade man ju inte velat ha ett slut s� tidigt. Den hade g�rna f�tt vara l�ngre.

3/5

Baisers vol�s

Antoine blir sparkad fr�n milit�ren. Han provar p� en del olika jobb och f�rs�ker ta itu med k�rleken.

Forts�ttning igen! Vi f�r veta att Antoine hade en ny flickv�n nu, Christine Darbon. Men deras f�rh�llande var slut, dock s� tr�ffas de igen i b�rjan av filmen. H�r �r det mer komiskt och humorn funkar riktigt bra. Jean-Pierre L�aud �r klockren i sin roll och man kan inte l�ta bli att le p� grund av hans charm! Det �r kul att se honom n�r han provar p� olika jobb, det g�r inte alltid j�ttebra heller. Sidosp�ret med hans detektivarbete tyckte jag inte var helt klockrent, men det �r absolut en trevlig och mysig forts�ttning p� Antoines liv. I slut�ndan f�redrar jag nog Les quatre cents coups, fast det �r som sagt hur intressant som helst att f�lja Antoine. Och �n �r det inte slut! Tv� filmer om honom kvar!

3/5

Sauve qui peut (la vie)

Livet f�r en tv-regiss�r, hans flickv�n och en ung prostituerad.

Godard, Godard. H�r g�r han en sorts unders�kning av sexuella relationer d�r alla tre protagonisterna samverkar i olika kombinationer. Filmen �r ocks� uppdelad i delar, fast det �r fler delar �n vad det �r protagonister. Vi f�r f�lja alla tre n�r de upplever f�r�ndringar och just det h�r ihop med filmens sm� kapitel. Det kan vara r�tt sv�rtillg�ngligt till en b�rjan, men under filmens g�ng klarnar det mer och mer och man b�rjar f�rst� hur saker och ting h�nger ihop. Godard �r inte speciellt intresserad av att f�rklara vad som h�nder ordagrant, ist�llet kastas vi n�stan in i hela narrativet. Samtidigt �r det inte s� konventionellt och som vanligt experimenterar han g�rna med ljud och bild samtidigt som han spottar ut kritik till h�ger och v�nster.

N�got som �r �terkommande �r alla slow motion-delarna som framf�rs v�ldigt hackigt. Vilket g�r att man kan fokusera p� karakt�rernas reaktioner ganska kraftigt, just detta hade jag redan h�rt honom ber�tta om i en intervju sen innan. Mycket intressant metod och v�ldigt effektfullt. P� ett annat plan �r Godard egentligen sj�lv med i filmen, karakt�ren Paul har n�mligen samma efternamn, det k�nns ju lite sj�lvklart att Godard har en tanke bakom det, man blir bara lite undrande n�r man ser hur Paul beter sig.

En av grejerna som lyfter filmen r�tt mycket, det �r att Isabelle Huppert �r med, d�r har vi en klockren och s�ker sk�despelerska. Att hon har rollen som den prostituerade blev jag inte f�rv�nad �ver, hon brukar ju alltid passa i roller som har n�got sexuellt bakom sig. Absurda och bisarra stunder (som blir komiska) finner man med, se bara p� orgien med Isabelle eller hotellpojken som springer efter Paul. Satirerna �r schyssta och det moderna samh�llet f�r m�nga sparkar p� ett s�tt som lutar �t misantropi. Sauve qui peut (la vie) vill inte visa n�gon glad sida av ett samh�llet. S�ttet Godard har f�tt karakt�rerna att agera p� kan anses vara lite �verdrivet, � andra sidan fastnar jag f�r hans i princip rasande kritik. Hela grejen funkar riktigt bra n�r han behandlar det specifika �mnet prostitution. Godard har mycket att s�ga, det h�nder mycket och det mesta blir bra, intressant och smart. Men det �r l�ngt ifr�n l�ttsm�lt.

4/5

Har sett elva utav tolv avsnitt f�rsta s�songen av Deadwood. Riktigt j�kla briljant western som erbjuder s� mycket mer skitighet �n vad dess genrefr�nder g�r. Att drygt var tredje ord i serien �r "cocksucker" g�r givetvis sitt till f�r att sp� p� den otrevliga atmosf�ren, men �ven om man bortser fr�n de konstanta svordomarna finns det s� mycket annat att gl�djas �t. De flesta m�nniskor i serien �r antingen kompletta j�vla r�vh�l, eller spritt spr�ngande galna, och givetvis �r det om�jligt att inte �lska.

Fullst�ndigt lysande...

HBO g�r str�lande mini-serier =) S�ger bara Band of brothers - The Pacific

Christian H�kansson: S�ger bara Band of brothers - The Pacific
Jo, de �r skitbra, men sj�lv anser jag Rome vara n�got av det absolut b�sta jag sett. Helt lysande serie, som dessutom �r sinnessjukt v�lgjord.

silent_noise: Deadwood
J�vligt bra grejer. Synd bara att de la ner den.

The Laws: J�vligt bra grejer. Synd bara att de la ner den.
Jo, jag fasar inf�r slutet p� s�song tre. F�r hoppas att man d�r f�r n�gon form av avslut p� �tminstone en del av h�ndelserna, �ven om de flesta r�da tr�darna s�kert kommer att f�rbli oknutna. Avslutade f�rsta s�songen och s�g f�rsta avsnitten av andra ig�r, och de b�da asvnitten var i mina �gon de b�sta hittills.

Jag l�ste n�gonstans att man hade l�ngt g�gna planer p� en eller tv� l�ngfilmer som skulle avsluta allt eftersom det inte kom en fj�rde s�song, �r det n�got du k�nner till?

silent_noise: Jo, jag fasar inf�r slutet p� s�song tre. F�r hoppas att man d�r f�r n�gon form av avslut p� �tminstone en del av h�ndelserna, �ven om de flesta r�da tr�darna s�kert kommer att f�rbli oknutna. Avslutade f�rsta s�songen och s�g f�rsta avsnitten av andra ig�r, och de b�da asvnitten var i mina �gon de b�sta hittills.
Det var l�nge se'n jag s�g det, men jag har f�r mig att jag tyckte att det blev v�ldigt avhugget. "Cocksucker"-snubben, vad han nu heter, v�xer oerh�rt som karakt�r och efter det �r det slut, typ.

silent_noise: Jag l�ste n�gonstans att man hade l�ngt g�gna planer p� en eller tv� l�ngfilmer som skulle avsluta allt eftersom det inte kom en fj�rde s�song, �r det n�got du k�nner till?
Inget jag h�rt talas om. �r det planer som fanns eller som finns?

The Laws: "Cocksucker"-snubben,
Ap-tuff karakt�r, �ven om han - �tminstone hittills - mest �r ett j�vla arsle. Men jo, att det k�nns avhugget �r givetvis ingen h�jdare, men � andra sidan, �r serien bra i �vrigt f�r man �tminstone god underh�llning om inte annat. I v�rsta fall finns det kanske n�got halvf�rdigt manus liggande p� n�tet n�gonstans d�r man kan f� veta vad som skulle h�nda �tminstone.

The Laws: �r det planer som fanns eller som finns?
Vet faktiskt inte, men efter att ha sett f�rdigt serien ska jag helt klart kika n�rmre p� det. H�ller dig uppdaterad om jag hittar n�got matnyttigt.

D�tective

I Paris p� ett hotell unders�ker tv� detektiver ett mord som �r tv� �r gammalt. En boxningstr�nare som har en skuld till tv� personer blir ocks� pressad. Men tr�naren har ocks� en annan skuld som har med maffian att g�ra.

Godard verkar ofta inte vara speciellt intresserad av att g�ra mer traditionella filmer med enkla narrativ, det visar han verkligen h�r. Han kan beh�rska det, tyv�rr blir det mest r�rigt och luddigt i D�tective. Jag gillar i alla fall hans s�tt att forma om en detektivhistoria p� sitt egna lilla s�tt. Man f�r f�lja flera olika personer p� hotellet, det jag fann mest intressant var faktiskt paret som hade �ktenskapsproblem. Det �r oerh�rt sv�rt att f�lja det mesta i filmen, just p� grund av hur Godard bygger upp det. Jag tycker inte att det funkar till hundra procent h�r och jag blir inte tillr�ckligt engagerad. Godard har gjort det b�ttre i andra filmer. Dock s� finns det en hel del f�rdelar, exempelvis Jean-Pierre L�aud bland sk�disarna, lekfullheten och en hel del kul samt absurda moment. Ljudet lyckas ocks� vara galant (Godard �r bra och intressant n�r det g�ller ljud). Kameran r�r sig inte alls, det passar filmens form och jag sj�lv gillar ju ofta n�r det �r statiskt med tillh�rande bra klippning. Hittills �r det nog den s�msta filmen av Godard som jag har sett, men d� �r det inte speciellt d�ligt heller. M�jligtvis kanske jag finner den b�ttre om jag f�r f�r mig att se den igen, fast det k�nns �nd� inte som att betyget kommer h�jas.

3/5

Rear Window

En tillf�lligt rullstolsbunden fotograf spioner p� sina grannar fr�n sin l�genhet. Han blir �vertygad om att en av grannarna har m�rdat sin fru.

En given klassiker av Hitchcock. James Stewart �r verkligen suver�n i huvudrollen. Det �r en resa �nda fram till den stora sp�nningen, men innan dess �r det riktigt behagligt. Relationen mellan L.B. och Lisa �r faktiskt ocks� intressant, den f�r man en schysst introduktion till i b�rjan med deras lilla problem och snack om �ktenskap. Ju mer L.B. blir �vertygad om ett mord, ju mer sp�nnande blir det. Han blir ocks� v�ldigt insatt i vad alla som bor n�ra honom h�ller p� med och det enda han g�r om dagarna �r i princip att titta p� sina grannar. Men mannen sitter ju ocks� i rullstol s�klart. Jag �lskar hur det inte finns n�gon musik i filmen (f�rutom n�r n�gra karakt�rer i filmen spelar musik sj�lva) och att kameran aldrig g�r in i grannarnas l�genheter, allt perspektiv kommer utifr�n l�genheten L.B. bor i. Stark film.

4/5

Terje Vigen

Filmatisering av Henrik Ibsens dikt som handlar om sj�mannen Terje Vigen.

Victor Sj�str�m st�r f�r b�de manus (tillsammans med Gustaf Molander), regi och huvudrollen. Han spelar duktigt och inte speciellt �verdrivet. Scenen n�r den engelska flottan f�r syn p� Terje n�r han �r p� v�g att h�mta mat �t sin familj, den �r d� stressig! Snyggt �r det ocks�. Ibland �r storyn engagerande och gripande, men i slut�ndan l�mnar filmen mig lite f�r ober�rd. Det kanske beror p� att alla textrutor �r citat fr�n Ibsens dikt, jag tycker inte att bilderna f�r ut sin fulla r�tt med att ber�ttandet �r uppbyggt p� det s�ttet. S� det drar ner betyget. Men i �vrigt �r det r�tt hyfsat och det �r ju egentligen en r�tt kraftig film. Och vilka trevliga sj�landskap vi f�r se!

3/5

Zazie dans le m�tro

Zazie skickas till sina sl�ktingar i Paris. Dock s� flyr hon och utforskar staden p� sin egen hand.

Vilken konstant energi allts�. Det jobbiga �r att jag har sv�rt f�r huvudkarakt�ren som �r r�tt p�frestande och jobbig, en liten unge mellan 10-12 �r som �r ful i mun och g�r som hon vill. Resten uppskattar jag helt klart. Speciellt lekfullheten, klippningen, tempot, h�ndelserna, en del av komiken, n�gra av karakt�rerna, fotot och surrealismen till exempel. Men Zazie blir till slut v�ldigt tr�ttsam. Annars kan man verkligen s�ga att det �r en energirik film full av tokigheter, man vet inte alls vad som ska h�nda h�rn�st. Den stora h�jdpunkten �r middagen i slutet, d� sp�rar allting ur totalt och folk tar s�nder allt m�jligt, kastar saker p� varandra och �r h�gljudda samtidigt som Malle leker loss bakom kameran. Som tur �r sover Zazie r�tt mycket d�.

Filmen hade nog inte heller f�tt ett h�gre betyg om Zazie inte var med, hon �r ju trots allt grundstommen i det hela. � andra sidan hade det kanske inte blivit s� mycket utan henne. Romanen av Raymond Queneau som filmen baseras p� verkar intressant, filmen var ju en stor fest av knasiga h�ndelser. Den funkar ocks� som en satir av det franska samh�llet.

3/5