2000-talet vi minns: 2006-2009

F�rem�l f�r mycken nerdrage.

2006
Att f�rhindra piratkopiering hade l�nge varit av h�g prioritet f�r utgivarna och framf�r allt p� PC-fronten b�rjade snaran dras �t. Det mest drakoniska kopieringsskyddet var Starforce och �ven om det ans�gs som ett av de "s�krare" alternativen s� anklagades det ocks� f�r att sl�a ner datorn och kompromettera dess s�kerhet och stabilitet. N�r den inflytelserika bloggen Boingboing kallade Starforce f�r malware tr�ffade skiten den proverbiala fl�kten. Starforce viftade med st�mningsbrev medan missn�jda spelare � sin sida startade en av f� framg�ngsrika Internetbojkotter mot spel som nyttjade det systemet. N�r dammet v�l lagt sig hade Starforces mest inflytelserika kund, UbiSoft, best�mt sig f�r att �verg� till andra kopieringsskydd.

Med en allt mer uppkopplad publik b�rjade onlineaktivering bli en mer acceptabel metod, men samtidigt kan man undra om det inte var lite av en pyrrhusseger f�r de inbitna PC-spelarna. Vad g�ller traditionella stortitlar har fokusen flyttats �ver alltmer mot konsol under 00-talets g�ng och of�rm�gan att skydda sig mot piratkopiering f�r anses vara �tminstone en del av orsaken. Ett annat bidragande steg i den utvecklingen skedde f�rst�s mot slutet av �ret, n�r den nuvarande konsolgenerationstrion kompletterades med Wii och Playstation 3.

Inte Kens starkaste �gonblick.

2007
Med ett �rs f�rspr�ng hade Microsoft dock kopplat ett starkt grepp om marknaden, s�rskilt i Nordamerika och framf�r allt Playstation 3, som mest konkurrerade mot Xbox 360, f�ref�ll svagt ute. En fruktansv�rt dyr utvecklingskostnad (och lanseringspris!), f�rseningar, PR-blunders och Sonys rent allm�nt svajiga ekonomi hade p� kort tid kostat dem det j�rngrepp tidigare generationer av Playstation tagit om spelbranschen och det �r f�rst i skrivande stund som de kan anspela p� annat �n en tredjeplats i konsolracet. P� basis av detta fick speldecenniets kanske mest inflytelserika man Ken Kutaragi kliva ned fr�n sin roll som ledare f�r Sony Computer Entertainment Europe, mindre �n ett halv�r efter att Playstation 3 lanserats. Sony-ledningen hade helt enkelt tappat f�rtroendet f�r honom.

Kanske inte vad Microsoft helst hade velat bli ih�gkomna f�r.

Men trots sina framg�ngar hade Microsoft egna problem. Det b�rjade bli mer och mer uppenbart att h�rdvaran i Xbox 360 inte h�ll en acceptabel kvalitetsstandard och till slut var det oh�llbart rent PR-m�ssigt f�r Microsoft att inte erk�nna det. En massiv retroaktiv garantif�rl�ngning r�ddade lite goodwill, men kostade dem samtidigt �ver en miljard dollar och all chans att f�r f�rsta g�ngen g�ra vinst p� Xbox-satsningen. Som salt i s�ren lyckades ocks� deras klart profilstarkaste spelutvecklare Bungie bryta sig loss fr�n Microsoft Game Studios och �ven om deras Halo 3 blev en stor framg�ng s� fick det - och allt annat - se sig slaget av Call of Duty 4: Modern Warfare. Det var egentligen bara Nintendo som kunde konkurrera och med Wii precis som med Nintendo DS var det p� helt andra premisser. Det nya Nintendo var en framg�ng ingen l�ngre kunde tvivla p�.

"Everything is proceeding as I have foreseen."

2008
�r 2008 skakades flera invanda m�nster upp. Electronic Arts �ndrade riktning fr�n enbart uppf�ljare och licensspel och lanserade tre helt nya spelserier under �ret, Army of Two, Dead Space och Mirror's Edge. Det nybildade Activision Blizzard gjorde ist�llet tv�rtom, och sl�ngde ut titlar som Br�tal Legend till f�rm�n f�r mer bepr�vade koncept. I och med att de dessutom tagit �ver rollen som v�rldens st�rsta speldistribut�r utropades de omedelbart till det "nya EA" och �ven om f�retagets vd Bobby Kotick gjort sig till ov�n med n�stan alla tv-spelare p� planeten via uttalanden som "mitt m�l �r att utrota allt som �r kul med spelutveckling" s� blomstrar f�retaget marknadsm�ssigt tack vare urstarka titlar som World of Warcraft, Modern Warfare och Guitar Hero.

Det h�r �r framtiden, p�st�s det.

Det blev dock alltmer tydligt att plastskivor i butik l�ngt ifr�n var det enda s�ttet att s�lja spel. Xbox Live Arcade fick sitt starkaste �r n�gonsin via profiltitlar som Braid, d�r Sonys och Nintendos alternativ �ven de visade framf�tterna. P� PC-fronten var digital distribution nu mer regel �n undantag. En sista ov�ntad konkurrent var dock de som satsade h�rdast p� Internetbaserad spelf�rs�ljning. Apples succ�mobil Iphone �ppnades under 2008 f�r tredjepartsutveckling, med en helt osannolik m�ngd spel som f�ljd. Extremt billiga priser i kombination med en kapabel h�rdvara gjorde n�stan �vernatt mobilspel m�ngfalt mer legitima �n N-Gage lyckats med p� �ratal.

Inte lika glada l�ngre.

2009
Trots flertalet starka spelreleaser i sig f�refaller 2009 lite som ett misslyckandets �r, �tminstone om man tar extra h�nsyn till v�r lokala svenska marknad. Spelstudion Grin som varit p� frammarsch, och under en period var Sveriges st�rsta, lades hastigt och olustigt ner, och knappt hade vi h�mtat oss fr�n det innan den anrika speltidningen Super Play r�kade ut f�r samma dystra �de. P� ett globalare plan m�ttes Sonys PSP Go med kalla handen av de flesta och visade att allt inte per automatik blev framg�ngsrikt bara f�r att det byggde p� digital distribution.

"Always bet on Duke" visade sig i efterhand vara ett ganska uselt r�d.

Men det var faktiskt ytterligare en institution i spelv�rlden som fick en officiell nedl�ggning, n�mligen 3D Realms evighetsprojekt Duke Nukem Forever. Efter tolv �rs utveckling - eller brist p� detsamma - var det �ntligen slut p� den osannolika sagan som sedan l�nge f�tt den tidigare hackkycklingen Daikatana att framst� som lyckad i j�mf�relse. Men vissa ljusglimtar gick �nd� att ana. Efter tv� v�ldigt nedtonade �r tog sig v�rldens st�rsta spelm�ssa E3 i kragen och b�rjade �terigen n�rma sig det galna spektakel som pr�glat spelmedia under b�rjan av 00-talet. Som helhet visade sig branschen ocks� klara sig b�ttre �n n�stan n�gon annan i den ekonomiska recession som drabbat v�rlden och ur en ren konsumentsynpunkt var det sv�rt att vara missn�jd med �rets utbud.

Och d�r �r vi nu. V�lkomna till 10-talet.